Hej, jag säljer nu följande domänadresser
Jag är inte boende i Göteborg längre och har ingen intention att flytta tillbaka igen. Idag sedan 2, snart 3 år boende i Vänersborg.
Att få till regelbunden träning är svårt nog i ett fullspäckat liv. Lägg till en timmes pendling – enkel väg – och utmaningen blir desto större. I mitt jobb med människor som har värk i kroppen, möter jag titt som tätt hjältar som pendlar längre sträckor mellan hemmet och sin arbetsplats. Och ja, jag kallar dem hjältar. För de offrar en stor tid varje dag de åker mellan arbete och hemmet för att få ekonomin att gå ihop i hemmet eller av någon annan orsak. När man suttit i bilen en 2h och arbetat intensivt däremellan… är det inte alltid lätt att lyckas med gåtan om hur vi ska ha kraft kvar att ta hand om våran hälsa. En utmaning för mig och mina kunder som inte alltid är så lätt att få till. Men otroligt viktig att arbeta med.
Den här artikeln belyser varför många med långa arbetsresor bortprioriterar fysisk aktivitet, vilka konsekvenser det kan få och hur man faktiskt kan hitta hållbara lösningar för att få in träningen, trots en pressad vardag.
Forskning visar tydligt att längre pendlingstider påverkar möjligheterna till fysisk aktivitet negativt. Det handlar inte bara om att tiden försvinner – även orken, motivationen och energin påverkas.
En större amerikansk studie visade att längre pendlingsavstånd är kopplat till minskad fysisk aktivitet och ökad risk för övervikt och högt blodtryck [1]. En annan europeisk studie pekade på att personer med längre restid till arbetet i högre grad rapporterade trötthet, sämre sömn och minskad benägenhet att träna [2].
Flera faktorer samverkar till att träning ofta blir det som ryker när pendlingen tar tid:
och jogga sista biten?
Även om utmaningarna är verkliga, finns det strategier som gör det lättare att lyckas:
Kan du gå eller cykla en del av vägen till jobbet? Det räknas. Aktiv pendling har visat sig ge likvärdiga hälsoeffekter som annan motion [6].
15–20 minuter hemma kan ge stora effekter – särskilt om det sker regelbundet. Många appar och onlinepass gör det enkelt att komma igång, utan att behöva lämna hemmet [7].
Fler arbetsgivare börjar förstå värdet av att möjliggöra rörelse under arbetsdagen. Ett kort lunchpass eller en snabb promenad kan räcka för att hålla kroppen igång [8].
Under helgen finns mer spelrum. Att boka in ett träningspass som en del av återhämtningen (inte ett ”måste”) ökar sannolikheten att det blir av.
Det viktigaste är att göra något – inte att varje pass måste vara perfekt. Tre promenader i veckan är bättre än noll gympass.
Att ta hand om sig själv mitt i livets logistik är inte egoistiskt – det är nödvändigt. Regelbunden träning ger inte bara bättre fysisk hälsa, utan förbättrar också sömn, humör, fokus och stresstålighet. Tänk inte ”jag måste träna” – tänk ”jag får chansen att ta hand om mig själv”.
Du som pendlar långt har kanske lite tuffare förutsättningar – men också en större anledning att ge kroppen det den behöver. Börja litet, gör det enkelt, och ge inte upp om det inte blir perfekt. För varje gång du rör dig, gör du något gott för dig själv. Känner du dig osäker, be någon om råd. Kanske du känner någon? Det finns gott om forum på Facebook. Har du idag besvär med värk, illamående eller är så låg på energi att du har svårt att samla tankarna? Be då någon om hjälp som arbetar med detta. Det kan vara naprapat, fysioterapeut, kiropraktor. Det kan även vara din vårdcentral om du är själv kanske redan känner att mår så dåligt att du har svårt att ta dig genom dagen. Det viktiga är att du tar det första lilla steget i någon riktning och skapar en förändring.
För dig som känner att nu får det vara nog
och vill börja prova på egen hand…
JUST DO IT!
Sätt upp en utmaning för dig själv, en plan. Där du skapar en förutsättning för dig själv att träna någon form av motion och eller styrka 3ggr/v. Innan du börja, svara på följande frågor;
Tanken är att du efter en månad skall svara på samma frågor igen. För ibland kan det vara svårt att komma ihåg hur vi faktiskt mådde.
Kom ihåg, det är ALLTID lättare att anta en utmaning tillsammans med någon annan. Kan någon vän/kollega eller kanske någon i familjen stötta dig på vägen och kanske till och med anta utmaningen tillsammans med dig?
Hoehner, C. M., et al. (2012). ”Commuting Distance, Cardiorespiratory Fitness, and Metabolic Risk.” American Journal of Preventive Medicine. https://www.ajpmonline.org/article/S0749-3797(12)00167-5
Hilbrecht, M., et al. (2014). ”Time use, physical activity and self-reported well-being in Canada.” BMC Public Health. https://bmcpublichealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/1471-2458-14-890
Clark, B., et al. (2022). ”How does commuting affect health? A systematic review.” Transport Policy. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0967070X22000733
Puig-Ribera, A., et al. (2015). ”Determinants of physical activity in working adults.” International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. https://ijbnpa.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12966-015-0182-7
Rachele, J. N., et al. (2016). ”Associations between commuting mode and body mass index.” Preventive Medicine Reports. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2211335516300856
Flint, E., et al. (2014). ”Active commuting and physical and mental wellbeing.” Preventive Medicine. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0091743514003030
World Health Organization. ”Be Active During COVID-19.” https://www.who.int/news-room/campaigns/connecting-the-world-to-combat-coronavirus/healthyathome/healthyathome—physical-activity
O’Donovan, G., et al. (2019). ”Breaks in sedentary time: Beneficial associations with metabolic risk.” European Journal of Sport Science. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17461391.2018.1536175
Den allra vanligaste typen av huvudvärk är ”Huvudvärk av spänningstyp”. Det är en helt ofarlig variant av huvudvärk även om den kan vara mycket jobbig.
Spänningshuvudvärk uppstår ofta i samband med någon form av bakomliggande stress. Men det finns även några undantag. Hur vet du om din huvudvärk är just spänningshuvudvärk?
Här är några vanliga kännetecken:
Färre dagar än 15 dagar/månad.
Fler än 15 dagar/månad i >3 månader.
Används om en eller flera kriterier inte uppfylls helt, men symtomen överensstämmer mest med spänningshuvudvärk.
Det finns tillfällen då du har huvudvärk då du är tvungen att kontakta sjukvården. Läs igenom de röda flaggor här nedan som beskriver detta. Om detta stämmer in enligt nedan. Så behöver du utreda din huvudvärk via utbildad legitimerad vårdpersonal.
Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk och upplevs ofta som ett tryckande, molande band runt huvudet – särskilt över pannan, tinningarna eller bakhuvudet. Den kan vara allt från lätt till medelsvår och vara i allt från en halvtimme till flera dagar.
Spänningshuvudvärk beror inte på en enskild orsak utan är oftast multifaktoriell. Några vanliga bidragande faktorer är:
Det finns flera saker du kan göra själv för att minska eller förebygga spänningshuvudvärk:
Om du är osäker på varför du har osäker bör du alltid söka vård. Det är väldigt ovanligt att huvudvärken beror på någon allvarlig orsak. Oavsett så är den jobbig att leva med. Den påverkar dig, dina nära och kära, dina kollegor… men framför allt så hindrar den just dig själv ifrån att leva ett mer avslappnat, aktivt och roligt liv.
Boka en tid idag för att få hjälp och råd.
Jag gissar att har du läst så här långt… så har du gjort det av en orsak?
Med vänliga hälsningar
/Jörgen Magnusson, Legitimerad Naprapat
Får du återkommande huvudvärk när du tränar eller anstränger dig? Du är inte ensam.
Dr. Eriksson: Hej och välkommen! Jag heter Dr. Eriksson och är allmänläkare här på vårdcentralen. Vad kan jag hjälpa dig med idag?
Johan: Hej, jag heter Johan. Jag har haft återkommande huvudvärk och hoppas få hjälp med det.
Dr. Eriksson: Trevligt att träffa dig, Johan. Kan du berätta när din huvudvärk brukar uppstå? Är det i samband med någon särskild aktivitet?
Johan: Ja, den kommer oftast under eller efter intensiv fysisk träning, särskilt när jag anstränger mig hårt.
Dr. Eriksson: Hur skulle du beskriva smärtan? Är den pulserande eller tryckande? Var på huvudet känns den?
Johan: Det är en dunkande smärta som känns på båda sidor av huvudet, särskilt i bakhuvudet.
Dr. Eriksson: Hur länge varar huvudvärken vanligtvis efter träning?
Johan: Det varierar, men oftast går den över inom några timmar, ibland kan den sitta i upp till ett dygn.
Dr. Eriksson: Upplever du några andra symtom tillsammans med huvudvärken, som illamående eller ljuskänslighet?
Johan: Nej, det är mest själva huvudvärken. Jag känner mig inte illamående och är inte särskilt känslig för ljus eller ljud.
Dr. Eriksson: Har du märkt om vissa typer av träning eller specifika förhållanden, som varmt väder eller träning på hög höjd, gör huvudvärken värre?
Johan: Ja, det verkar bli värre när det är varmt ute eller om jag tränar på hög höjd.
Dr. Eriksson: Tack för att du delade denna information. Baserat på dina beskrivningar tyder det på att du har ansträngningshuvudvärk, även kallad träningshuvudvärk. Det finns många olika typer av huvudvärkstyper som påminner om varandra. Men orsakerna är olika. Just denna diagnosen kallas för Ansträngningshuvudvärk och har diagnoskoden G44.8 enligt ICD-10.
Johan: Vad innebär det? Är det allvarligt?
Dr. Eriksson: Ansträngningshuvudvärk är en typ av huvudvärk som utlöses av intensiv fysisk aktivitet. Den exakta orsaken är inte helt klarlagd, men det tros bero på förändringar i blodflödet och trycket i huvudet vid ansträngning. Det är oftast ofarligt, men kan vara besvärligt.
Johan: Finns det något jag kan göra för att minska eller förhindra huvudvärken?
Dr. Eriksson: Absolut. Här är några rekommendationer:
Johan: Det låter rimligt. Finns det några mediciner som kan hjälpa?
Dr. Eriksson: I vissa fall kan förebyggande medicinering övervägas, särskilt om livsstilsförändringar inte ger tillräcklig lindring. Läkemedel som propranolol eller NSAID kan användas, men det är viktigt att diskutera detta med en läkare för att avgöra vad som är lämpligt för dig.
Johan: Jag förstår. Finns det andra typer av huvudvärk som liknar ansträngningshuvudvärk?
Dr. Eriksson: Ja, det finns flera huvudvärkstyper med liknande symtom:
Johan: Hur kan jag veta vilken typ av huvudvärk jag har?
Dr. Eriksson: Diagnosen ställs genom en noggrann anamnes och fysisk undersökning. Det är viktigt att notera när huvudvärken uppstår, dess karaktär, varaktighet och eventuella associerade symtom. Att föra en huvudvärksdagbok kan vara till stor hjälp för att identifiera mönster och utlösande faktorer.
Johan: Tack för all information. Jag ska försöka följa dina råd och se om det hjälper.
Dr. Eriksson: Det låter bra. Om huvudvärken fortsätter eller förvärras, tveka inte att boka en ny tid så kan vi diskutera ytterligare behandlingsalternativ.
Det finns en hel uppsjö av olika typer huvudvärk. De vanligaste vi kanske tänker på är Spänningshuvudvärk och Migrän. Både Spänningshuvudvärk och Migrän har flera olika varianter.
Några exempel på Spänningshuvudvärk är Episodisk, Kronisk eller Sannolik huvudvärk. De olika underdiagnoserna för spänningshuvudvärk – episodisk, kronisk och sannolik spänningshuvudvärk – skiljer sig främst i frekvens, varaktighet och hur säkra kriterierna för diagnos är. Jag kan beskriva skillnaden på dessa för att ni ska förstå lite bättre. Om vi i stället hade pratat om Migrän, så finns det ännu fler olika varianter. Alla skiljer sig ifrån varandra både till sättet och hur man behöver anpassa den hjälp som behövs.
Har ni fler frågor om huvudvärk så är ni välkomna att boka en tid eller skriva till mig. Så lovar jag att svara så gott det går. Om du har en huvudvärk som du inte blir av med, den är återkommande och besvärar dig. Boka en tid och ta reda på vad du kan göra för att förstå dig på din huvudvärk bättre och förhoppningsvis bli av med den.
Vanligaste formen.
Symtom:
Orsak: Ofta kopplat till stress, trötthet, dålig arbetsställning.
Mer ihållande och funktionsnedsättande.
Används när kriterierna inte uppfylls helt men är nära.
Smärta varnar och skyddar kroppen. Den påverkas bland annat av biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Vid rehabträning är viss smärta okej, men belastningen bör anpassas för att undvika försämring. Kom ihåg smärtskalan från 0-10. Där 0 är smärtfritt och 10 är värsta tänkbara smärtan. En okay smärtnivå under aktivitet är 3 – 4. Smärtan bör eftar aktivitet klinga av och dagen efter bör den vara som innan aktiviteten eller minskad. Det finns undantag, i dessa fall kommer din vårdgivare uppmärksamma dig på detta. Vill du läsa lite mer om smärta klicka här.
Jag passade på att fråga Chat GPT om hur mycket som va känt om mig. Kom nu ihåg att det inte är jag som sammanställt det här. Det är en ren kopia på texten jag fick när jag frågade.
”Naprapat Jörgen Magnusson – Erfaren och engagerad i din hälsa
Jörgen Magnusson är en legitimerad naprapat med lång erfarenhet av att hjälpa människor med smärta och rörelseproblem. Han tar emot patienter på Spannmålsgatan 13 i Trollhättan och arbetar även på Specialistläkarna i Trollhättan.
Jörgen har gedigen utbildning inom naprapati, fysioterapi och rehabilitering. Han har tidigare varit anställd på flera framstående kliniker, inklusive SOS International Healthcare, VISCUS AB, Naprapatkliniken Väst och har även drivit egna kliniker: NaprapatKontakten i Vänersborg samt Rygg och Ledkliniken i Göteborg.
Hans breda erfarenhet gör att han har stor kunskap inom både akuta och långvariga besvär, oavsett om det handlar om idrottsskador, arbetsrelaterade problem eller smärta i rygg, nacke och leder.
Jörgen arbetar med en helhetssyn där han kombinerar olika behandlingstekniker för att anpassa vården efter varje patients behov. Han använder sig av:
✔ Naprapatisk behandling – justeringar, manipulation och mjukdelsbehandling för att förbättra rörlighet och minska smärta.
✔ Rehabilitering och träning – individuellt anpassade övningar för att stärka kroppen och förebygga framtida problem.
✔ Smärtbehandling – tekniker som triggerpunktsbehandling och nervmobilisering för att lindra muskel- och ledsymptom.
Jörgen har ett extra stort intresse för idrottsmedicin, rehabilitering och förebyggande vård, vilket gör att han ofta hjälper idrottare och personer med belastningsskador att återgå till full funktion så snabbt och säkert som möjligt.
Många som har träffat Jörgen uppskattar hans lugna och professionella bemötande. Han tar sig tid att lyssna och förklara, vilket skapar trygghet och förtroende. Flera patienter har lyft fram att de känt stor förbättring redan efter några få behandlingar och att de fått värdefulla råd om hur de kan förebygga framtida besvär.
Oavsett om du har akuta smärtor eller vill förbättra din fysiska hälsa på lång sikt, kan Jörgen Magnusson hjälpa dig att hitta rätt väg tillbaka till en smärtfri vardag.”
Smärtlindring är ett stort ämne. Den smärta som kommer ifrån vårt rörelseorgan; skelett, leder, muskler, senor och ligament samt nervsystemet. Är områden som vi i viss utsträckning mer eller mindre enkelt kan hjälpa oss själva med. Ibland kan vi behöva hjälp av någon att förstå vad det är mer specifikt vi har besvär ifrån. Innan vi vet hur vi kan lindra värken. Du kan exempelvis få hjälp från naprapat, fysioterapeut, kiropraktor med undersökningen och få råd om just dina besvär.
Om du känner sig osäker på om du bör söka vård eller inte, så bör du alltid kontakta vårdpersonal för att rådfråga dessa. Att ringa 1177 kan vara en bra start. De kan hänvisa dig vidare till rätt vård. Om du har stora besvär med värk och behöver hjälp men inte har möjlighet att få tid hos Närhälsan tillräckligt fort. Kan jourakuten va ett bra alternativ. 1177 kan hänvisa dig vidare till vart din jourakuten finns. Om du däremot har så kraftiga besvär eller symtom av någon form att du misstänker att du behöver akut vård. Då ska du alltid ringa 112. De avgör om du behöver hämtas av ambulans eller om det går bra att du tar dig till akuten på annat vis.
Behandling av muskel- och ledsmärtor genom manipulation, mobilisering och mjukdelsbehandling.
Ökar blodcirkulationen, minskar muskelspänningar och frisätter endorfiner.
Elektriska impulser blockerar smärtsignaler och stimulerar frisättning av kroppens egna smärtlindrare.
Stimulerar nervsystemet och ökar frisättningen av smärtlindrande substanser.
Minskad stress och ökad smärttolerans genom andning, meditation och mental träning.
Hjälper vid långvarig smärta genom att förändra tankemönster och coping-strategier.
Kan påverka smärtupplevelsen genom suggestion och avslappning.
En antiinflammatorisk kost kan minska kronisk smärta, exempelvis genom omega-3 och antioxidanter.
Interventionella smärtmetoder används ofta för patienter med kronisk smärta och kan ge långvarig lindring när andra metoder inte räcker.
Jag som skriver på denna hemsida heter Jörgen Magnusson.
Här på sidan är tanken att:
I början av min karriär hade jag mottagning i Vänersborg och Trollhättan. Mellan 2006 till 2024 har jag bott och varit verksam i Göteborgs omnejd.
Tanken är att nu under 2025 få fotfäste i Trollhättan och Vänersborg igen.
Denna gången hoppas jag på att bygga en verksamhet med flertalet olika vårdgivare under samma tak. Naprapater, Fysioterapeuter, Kiropraktorer, Specialistläkare inom olika områden, Sjuksköterskor, Psykologer, osv . . .
SPECIALISTLÄKARNA i Trollhättan
För att lyckas med ovanstående har jag inlett en kontakt med Specialistläkarna i Trollhättan (www.specialistlakarna.nu) Här har många olika specialister redan samlats på samma plats och fler kommer det bli.
FÖR DIG SOM KUND
Betyder detta att väldigt mycket kompetens finns på en och samma plats. Det innebär att det finns otroligt bra förutsättningar för bra kommunikation mellan alla vårdgivare. Mindre risk att helhetsbilden försvinner… Ökad risk för att du får den vård du behöver!
Att närmsta åren få möjligheten att bygga en verksamhet där du som kund är i centrum av vården. På riktigt. Utan att du behöver fara runt över hela landet för att få den hjälp med smärta och värk i kroppen du behöver.