SMÄRTA
Smärtlindring är ett stort ämne. Den smärta som kommer ifrån vårt rörelseorgan; skelett, leder, muskler, senor och ligament samt nervsystemet. Är områden som vi i viss utsträckning mer eller mindre enkelt kan hjälpa oss själva med. Ibland kan vi behöva hjälp av någon att förstå vad det är mer specifikt vi har besvär ifrån. Innan vi vet hur vi kan lindra värken. Du kan exempelvis få hjälp från naprapat, fysioterapeut, kiropraktor med undersökningen och få råd om just dina besvär.
Om du känner sig osäker på om du bör söka vård eller inte, så bör du alltid kontakta vårdpersonal för att rådfråga dessa. Att ringa 1177 kan vara en bra start. De kan hänvisa dig vidare till rätt vård. Om du har stora besvär med värk och behöver hjälp men inte har möjlighet att få tid hos Närhälsan tillräckligt fort. Kan jourakuten va ett bra alternativ. 1177 kan hänvisa dig vidare till vart din jourakuten finns. Om du däremot har så kraftiga besvär eller symtom av någon form att du misstänker att du behöver akut vård. Då ska du alltid ringa 112. De avgör om du behöver hämtas av ambulans eller om det går bra att du tar dig till akuten på annat vis.
Olika typer av smärtlindring
Fysikaliska och manuella metoder
Naprapati, fysioterapi och kiropraktik
Behandling av muskel- och ledsmärtor genom manipulation, mobilisering och mjukdelsbehandling.
Massage
Ökar blodcirkulationen, minskar muskelspänningar och frisätter endorfiner.
TENS (Transkutan Elektrisk Nervstimulering)
Elektriska impulser blockerar smärtsignaler och stimulerar frisättning av kroppens egna smärtlindrare.
Kyla och värme
- Kyla minskar inflammation och dämpar nervimpulser.
- Värme ökar blodcirkulationen och minskar muskelspänningar.
Akupunktur
Stimulerar nervsystemet och ökar frisättningen av smärtlindrande substanser.
Medicinsk smärtlindring
Läkemedel
- Paracetamol – Används vid mild till måttlig smärta, exempelvis huvudvärk och muskelsmärta.
- NSAID (t.ex. ibuprofen, naproxen) – Minskar inflammation och smärta, ofta vid led- och muskelsmärta.
- Opioider (t.ex. morfin, oxykodon) – För kraftig smärta, exempelvis vid operationer eller cancer. Kan ge beroende.
- Lokalanestetika (t.ex. lidokain) – Bedövning vid kirurgi och vissa nervsmärtor.
- Antidepressiva och antiepileptika – Används ibland vid nervsmärta.
Psykologiska och alternativa metoder
Mindfulness och avslappningstekniker
Minskad stress och ökad smärttolerans genom andning, meditation och mental träning.
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Hjälper vid långvarig smärta genom att förändra tankemönster och coping-strategier.
Hypnos
Kan påverka smärtupplevelsen genom suggestion och avslappning.
Diet och näring
En antiinflammatorisk kost kan minska kronisk smärta, exempelvis genom omega-3 och antioxidanter.
Interventionella smärtbehandlingar
Interventionella smärtmetoder används ofta för patienter med kronisk smärta och kan ge långvarig lindring när andra metoder inte räcker.
Exempel på interventionella smärtbehandlingar:
Kortisoninjektioner
- Används vid inflammation i leder, senfästen eller slemsäckar.
- Minskar svullnad och smärta.
- Vanligt vid artros, bursit och tendinit.
Nervblockader
- Injektion av lokalbedövning och ibland steroider runt smärtande nerver.
- Temporärt eller långvarigt smärtlindrande, beroende på metod.
- Exempel: Facettledsblockad vid ryggsmärta.
Radiofrekvensablation (RFA)
- Värme skapas via radiofrekvensvågor och används för att inaktivera smärtsamma nerver.
- Effektiv vid kronisk ryggsmärta och nervsmärta.
Epidural steroidinjektion
- Kortison injiceras i epiduralrummet kring ryggmärgen.
- Används vid ischias, diskbråck eller spinal stenos.
Spinal stimulering (ryggmärgsstimulering, SCS)
- Elektroder placeras nära ryggmärgen för att störa smärtsignaler med elektriska impulser.
- Används vid svår kronisk smärta som neuropati.
Intraartikulära injektioner
- Injektioner direkt i leden, ofta med hyaluronsyra eller kortison, vid artros.
Kirurgiska ingrepp
- Sista utväg vid långvarig och svår smärta som inte svarar på andra behandlingar.
- Exempel: Diskektomi vid diskbråck eller ledprotes vid svår artros.